Cairns

Redan samma dag som vi kom till Cairns cyklade vi på eftermiddagen till ett ”get together party” för Sail2Indonesia-rallyt som vi ska delta i senare i år. En hel del av besättningarna från de 50-tal båtar som ska delta i rallyt hade samlats på Cairns Cruising Yacht Squadron för att lära känna varandra. Några av dem har vi träffat på tidigare i Stilla Havet men de flesta var nya bekantskaper. Sail2Indonesia-rallyt är en eskadersegling som startar i Indonesien på ön Kei Kecil i de södra Moluckerna. Vi är kanske inga eskadermänniskor och har aldrig varit med i ett rally tidigare för vi har velat kunna bestämma vårt eget tempo men det ska bli kul att prova på det nu. På grund av en omständlig byråkrati ska Indonesien vara ett krångligt land att segla runt i men i avgiften för rallyt ingår en agent som sköter allt detta. Vi har vänner som har varit med tidigare år och de har rekommenderat oss att delta så vi ser verkligen fram emot tiden i Indonesien.

Cairns har en historia som hamnstad för allt från slavar till guld. Här bor cirka 150 000 invånare och största delen av staden är rätt trist med stora hamnområden, depåer och industrier. På grund av närheten till det stora barriärrevet har staden blivit ett väldigt populärt turistmål. Från marinan tar det cirka en timme med en snabbgående båt ut till barriärrevet. Centrala Cairns och området längs floden har verkligen rustats upp och här ligger nu mängder med restauranger och cafeér. Här har man även byggt en stor allmän saltvattenspool med sandstrand och en fin park med gratis elgrillar där folk har picnic och umgås. Här får staden verkligen liv och är fantastiskt trevlig. När vi var där skulle tävlingen Ironman hållas så det var extra mycket folk i rörelse just då.

Cairns är den sista staden som vi kommer till i Australien så här gällde det att fylla på våra förråd samt att fixa en del reservdelar till båten som behövdes. Vi hade beställt en del reservdelar på nätet och fått dem skickade till marinan medan andra köpte vi i olika affärer som vi gick eller cyklade till. Mest tid lade vi på att fylla på mat- och dryckesförråden. I det stora köpcentrumet Central ligger en stor Colesbutik och dit gick vi tre dagar i rad. Som tur är har vi våra vagnar som vi kan fylla så det blir inte allt för tungt att få hem varorna. På kvällarna promenerade vi ofta längs de olika strandpromenaderna där många restauranger ligger och det var fullt med folk varje kväll. Den svenska båten Vista med Anna och Arthur kom seglande från Nya Kaledonien. Vi har träffats både i Franska Polynesien och på Nya Zeeland och nu låg de återigen i samma marina. Totalt var vi nu fyra svenska båtar i marinan och en dag gick vi tillsammans och åt på en skaldjursrestaurang inrymd på en båt som låg vid vår brygga. 

Efter några dagars slit med shopping tog vi ”ledigt” och åkte med ett gammalt tåg till byn Kuranda uppe i regnskogen. Häruppe fanns i slutet av 1800-talet en hel del gruvor och de hade ett stort behov av att få upp materiel så man beslöt att bygga en järnväg. Järnvägen började att byggas 1887 och det tog cirka fem år att färdigställa den. Allt arbete utfördes för hand längs med de väldigt branta bergsidorna under extremt dåliga förhållanden. Som mest arbetade 1 500 man längs järnvägen. Det är totalt 15 handgrävna tunnlar och 39 broar gjorda av timmer eller stål. När järnvägen var klar blev den en viktig kommunikationsväg för personal och materiel upp till gruvorna. Nu 150 år senare är det en museijärnväg som vi verkligen kan rekommendera om ni kommer till Cairns.

Kuranda blev i slutet av 60-talet platsen för många hippies. Den avslappnade atmosfären, kopplingen till naturen och det behagliga klimatet gjorde att människor som ville leva enkelt och vara självförsörjande gjorde Kuranda till sitt hem. På 70-talet började konstnärer och musiker som också letade efter en alternativ livsstil i regnskogen att anlända och så har det fortsatt. Vi strosade runt i byn och hittade ett litet bra café där vi drack kaffe och åt goda crepes fyllda med banan och mörk choklad. Därefter fortsatte vi mot hippiemarknaden där det gick att köpa allt från honung till zenmassage.

På eftermiddagen hade vi köpt biljett för att ta linbanan ner tillbaka till Cairns. Linbanan har ett par mellanstationer där man kan gå av för att vandra runt i regnskogen och se på utsikten över vattenfallet, Barron Falls.

Under våra sista dagar i Cairns handlade vi färskvaror och fyllde på diesel. Vi hoppas att kunna klara oss ända fram till Bali i oktober innan vi tankar igen. Dieseln på småöarna i Indonesien har inte så bra rykte och vi vill undvika att få motorproblem på grund av smutsig diesel. Jocke gjorde service på både motor och generator medan vi låg i hamnen. Vi vill försöka göra det när vi har tillgång till bra reservdelsbutiker. Om man råkar ha sönder något så är det väldigt dumt att vara på en öde ö för naturligtvis är det då det händer. Efter en dryg vecka i Cairns var vi redo för att fortsätta norrut längs kusten och var väldigt sugna på att komma ut till barriärrevet för att snorkla.