Galapagos

Många av de seglare, kanske hälften av de vi har träffat på, väljer att inte stanna på Galapagos. Anledningen är framförallt att kostnaden har blivit stor samt att det är krångligt och byråkratiskt. Är det värt att göra ett stopp här? Vi återkommer till det i slutet av inlägget.

Galapagos upptäcktes 1535 av biskopen av Panama. De var på väg mot Peru när de, utanför Colombia, hamnade i stiltje och fartyget drev med strömmen ut i havet. Efter 10 dagar hade vattnet tagit slut och de trodde att de var förlorade när man plötsligt siktade land som man inte visste fanns. Det var Galapagos och ön fick sitt namn efter de stora sköldpaddorna som man hittade här. Under de följande 300 åren hade pirater och valfångare ön för att bunkra vatten, frukt och mat på. De fångade de stora landsköldpaddorna, tog med dem ombord, och slaktade dem när besättningen ville ha färskt kött. Detta gjorde att beståndet av landsköldpaddor minskade drastiskt.

Charles Darwin kom som 22-åring till öarna 1835 med det brittiska skeppet Beagle där han var med som obetald naturforskare och det var mycket med anledning av de observationer han gjorde på Galapagos som han senare utformade teorin kring arternas uppkomst. Något som stod i strid med uppfattning om skapelsen som kyrkan stod för.

Vi kom till Galapagos den 4 februari 2020. För att få besöka ögruppen måste man först ha kontaktat en agent som upprättar ansökan och sedan får man tillstånd att besöka Galapagos. Den ö man måste gå till först är San Cristobal. Här görs inklarering och inspektion som vi berättade om i det förra blogginlägget. När vi var godkända och alla myndighetspersoner hade åkt in till land firade vi med en flaska champagne. Vi stannade på San Cristobal i nio dagar och förutom att strosa runt i stan gjorde vi ett flertal utflykter. När man kommer in med båttaxin får man kliva över och sicksacka mellan sjölejonen som ligger och vilar på bryggan. De finns även på gatan närmast vattnet och i parken. En del är stora och det känns lite läskigt att kliva precis bredvid dem, särskilt när de vaknar till och fräser åt en. Men man vande sig rätt snabbt. Här finns även många vatteniguaner som ligger och slöar. De ser ut som små dinosaurier och finns bara här på Galapagos. Själva staden är inte så stor. Skicket på byggnaderna är varierande men gatorna kring strandpromenaden och i de centrala delarna är välhållna och allt är rent.

En dag tog vi en halvdagstur över ön med taxi. Första stoppet var öns enda färskvattensjö. Sjön ligger i kratern på vulkanen El Junco så det blev en promenad upp till toppen och runt sjön. Det är skönt att få röra på sig efter att ha suttit stilla i en båt i en veckas tid. Kring sjön häckar mängder med fåglar bland annat stora fregattfåglar. Nästa stopp var stationen för landsköldpaddor. Här tar man hand om äggen och ser till att de får kläckas i optimala förhållanden. De små sköldpaddorna får sedan växa upp här tills de är starka nog att släppas ut i det fria. På detta sätt försöker man få antalet landsköldpaddor att växa igen. Det tredje stoppet var stranden Puerto Chino där de som vill kan bada med sjölejon eller snorkla. Vi hade redan fått nog av sjölejonen och avstod. På båten har vi ständigt sovande sjölejon. De lägger sig på vår badplattform och sover. Till en början tyckte man att de var ganska söta och oförargliga men efter ett tag när man ser hur det ser ut så försöker man bli av med dem. De bajsar, hårar och luktar absolut inte gott. Vi band fendrar på badplattformen för att de inte skulle lägga sig där men det hjälpte inte. De la sig uppe på fendrarna istället. En natt vaknade Cecilia av att någon var i sittbrunnen. Det visade sig vara ett sjölejon som tagit sig ända dit upp. Efter att ha jagat bort det kunde vi gå och sova igen men vi funderade på vad som hade hänt om det hade ålat sig ner genom vår taklucka som stod på vid gavel. Då hade vi haft den mellan oss i sängarna och det hade inte varit så lätt att få ut det.

Några dagar efter oss kom den engelska båten Venture Lady med Andrew och Alison inseglande. Vi hade träffat dem i marinan i Panama och haft en del kontakt via SSB-radio under vår segling hit. Det var kul att ses igen och få prata om erfarenheterna kring överseglingen, stiltjebälten och om planerna för besöken på de olika Galapagosöarna.

Kicker Rock är en stor klippa som ligger ute i havet vid San Cristobal. Här vimlar det av hajar och andra skojiga djur som lockar till dykning och snorkling. Vi bokade in oss för en tur tillsammans med Alison och Andrew. Cecilia skulle snorkla och för oss andra var det två dyk inplanerade. Vi gick ner på 20 meters djup och simmade först mot den ganska kraftiga strömmen för att sedan vända om och låta den föra oss med sig. Ganska direkt fick vi syn på en galapagoshaj och sedan några stora vitfenade revhajar. Vi hade även stora havssköldpaddor, sjölejon och eagle rays nära oss. Men vi såg ingen hammarhaj. När vi kom upp i båten igen var de som snorklade redan upplockade. Cecilia var lyrisk för de hade haft ett stim med kanske 15 hammarhajar under sig när de snorklade.

Under andra dyket var det väldigt strömt och vi forsade fram på 15 meters djup längs klippväggen och där plötsligt kom de. Vi såg tre hammarhajar som simmade fram och tittade nyfiket på oss. Dagen var räddad. Det mörknade plötsligt, för vi kom in i ett jättestort stim av fisk. I övrigt blev det en upprepning av första dyket med en mängd hajar, sköldpaddor mm. Tyvärr var sikten lite för dålig för att vi skulle få se ett stort stim med hammarhaj underifrån. Men vi var lyckliga ändå av att ha fått se några. Tyvärr blev de bara en grå suddig fläck på fotona som jag tog.

Tidigt på morgonen den 13:e startade vi vår segling till ön Isabela. Avståndet är drygt 80 distansminuter och ankringsplatsen är trång så vi ville komma fram innan det blev mörkt. Vinden var varierande och ibland fick vi ta till motorn men en kvart innan solnedgången ankrade vi, så vi hann precis fram. Isabella är en trevlig och gemylig ö med en liten stad eller by kanske man skulle kunna kalla den. Även på den här ön har de en station där de ser till att landsköldpaddorna ska klara sig så bra som möjligt. Sköldpaddorna här är närbesläktade med de på San Cristobal men är något större. Under en period var ön ett fångläger för kriminella men även för politiska fångar från Ecuador. De fick den meningslösa uppgiften att bygga en hög mur. Lägret är borta sedan länge men muren finns kvar som ett minnesmärke. Den kallas för tårarnas mur. På vägen dit cyklade vi förbi fina stränder och då och då stötte vi på stora landsköldpaddor som gick omkring i det fria.

En dag åkte vi med en utflyktsbåt för att se på Los Tuneles som är ett område med lavatunnlar. På vägen dit stannade båten till då och då för vi passerade stim med golden eagle rays och manta rays. Det blev även ett stopp vid en klippa mitt i havet för att se på nazcasulor. Vid los Tuneles fanns blåfotade sulor samt massor av andra fåglar, sköldpaddor och vatteniguaner. På hemvägen stannade vi för att snorkla vid ett ställe där det skulle finnas sjöhästar. Guiden hittade ganska snabbt sjöhästar och sedan simmade vi med stora havssköldpaddor, vitfenad revhaj, mängder med olika fiskar. Vi hittade även en bläckfisk som guiden plockade upp så att vi fick se på den ordentligt.

På vår cykeltur till tårarnas mur träffade vi Yanell och Missy från båten Hoodoo så när även Andrew och Alison kom inseglande till Isabela så blev det drink ombord på Bliss. img_8154En annan kväll bIev vi bjudna på middag ombord på Hoodoo. En väldigt god gryta gjord på conch som de plockat själva i San Blas. I cruisingvärlden finns varken murar eller brexit utan här umgås amerikaner, britter och svenskar och har trevligt tillsammans och kanske har vi inspirerat Yanell och Missy att segla med oss till Påskön. Vi får se hur det blir.

Alldeles intill vår ankringsplats hoppade pingviner omkring. Vi snorklade vid ett tillåtet ställe i närheten och en pingvin simmade bara en meter ifrån oss. Även vatteniguanerna simmade nära oss så det var som att simma i ett akvarium. De blåfotade sulorna fanns även de här vid ankringen och vi kunde komma nära med vår jolle och fotografera.

Vi lämnade den härliga ön Isabella och fick gå för motor till ön Santa Cruz för det var helt vindstilla. På Santa Cruz finns Galapagos största stad med ca 15 000 invånare. Här kunde vi proviantera både mat, diesel och gas så att vi har fulla förråd inför de kommande seglingarna i Stilla Havet. Fiskmarknaden är alltid en kul plats att besöka och särskilt här i Santa Cruz. Här vill sjölejon och pelikaner och andra djur vara med och dela på fångsten.

På Santa Cruz finns Darwin Center och även här finns uppfödning av landsköldpaddor. Här står Lonesome George uppstoppad. Han blev över 100 år gammal, var den sista av sin art och levde ensam de sista 40 åren av sitt liv.

Hur är det då, är det värt att komma hit? Det är dyrt, vi har betalat ca 18 000:- för avgifter mm i samband med vårt besök. Och det är krångligt och byråkratiskt men inte mer än att det är hanterbart. Det var svårt att förstå vad man fick ha med sig i båten såsom mat, frukt och grönsaker och vi har även förstått att bedömningen är olika från fall till fall. Trots allt är vi glada att vi stannade här och vi har trivts bra på de olika öarna. Det har varit fantastiskt kul att komma så nära inpå och se de olika djuren. En del finns ju bara här.

På onsdag är det dags att efter tre veckor lämna Galapagos och segla vidare. Vårt första mål är Påskön som ligger ca 2 000 distansminuter bort. Det är i princip lika långt som vår segling över Atlanten. Beroende på vinden så kommer det att ta oss ungefär tio till fjorton dagar att segla denna sträcka. Vi kommer att segla på avlägsna vatten dit inte så många andra seglar och det kanske dröjer innan vi får internetuppkoppling nästa gång. Vi kan lägga upp text på Facebook med vår satellittracker men vi kan tyvärr inte se kommentarer förrän vi har internet igen.  Klicka här för att följa vår färd. Positionen uppdateras var fjärde timme.Plan 2020

 

 

6 reaktioner till “Galapagos

  1. Kul och intressant!!

    Med vänlig hälsning/Best regards

    C G Arvidsson
    Hornsgatan 59 B
    SE-118 49 STOCKHOLM
    Sweden
    Cell +46-73 50 50 514

    Gillad av 1 person

  2. Vilken fantastisk resan ni gör. Här vaknade Stockholm till med lite puder på marken och tidningsrubriker om Corona viruset. Bättre att vara på havet långt från detta 🙂

    Gillad av 1 person

  3. Torbjörn Bragderyd 28 februari, 2020 — 22:47

    Superkul och följa er färd och vilken upplevelse och ankra vid Galapagos.
    Måste kännas helt rätt. Segla väl👍
    Tobbe o Eva, Moana

    Gillad av 1 person

  4. kollar framkomligheten

    Gillad av 1 person

  5. Som alltid härliga bilder och berättelser, eftersom vi har en riktig skitvinter här hemma drog vi upp till Kiruna för rikligt med snö och kyla, vi dök ner på 580 meters djup i gruvan och fick lite malmbrytningshistoria i oss, en kväll blev det kvällsåkning på Loussavaraberget med fin utsikt över staden som börjar byta silluett efter flyttade och rivna byggnader. Paraplydrinkar i värmen var inget vi hittade i Jukkasjärvi på ishotellets isbar, däremot en kall pilsner 🙂
    Ta hand om er och kramar från Väddöskogen/Janne

    Gilla

  6. Hej barnen o Bliss!!!
    Fantastiska möten med så många olika djur. Sol o varmt har NI dessutom. Här hemma har snödroppar-krokus-tussar-blåsippor börjat komma fram. Idag heldagsregn 3 grader varmt. Håll ER borta från landbacken där ”coronan” härjar. Per F informerar dagligen om eländet. Börsen faller så håll i pengarna. På Påskön får NI se upp för lastbilar på rymmen. Lycka till på vidare seglats.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close