Guadeloupe, Antigua och Barbuda

Vi skulle få besök. Jockes barn skulle komma till Guadeloupe och hälsa på i ett par veckor. Några dagar innan de skulle komma seglade vi till Iles des Saintes, en liten ögrupp som tillhör Guadeloupe. Där klarerade vi in och tittade runt i den lilla staden som är riktigt charmig. En dag gick vi upp till toppen av ön. Vägen gick brant uppför så det blev ett riktigt träningspass. Uppifrån toppen hade man utsikt över hela ögruppen och vi såg från Dominica i söder och upp till Guadeloupe i norr.

Vi seglade sedan upp till Pointe-à-Pitre som är huvudstaden på Guadeloupe. Här låg vi först på svaj en dag och tog jollen in för en middag med Anna och Tobbe på Riri. De skulle vidare dagen efter och det var kul att vi hann med att ses. Dagen efter fick vi plats i marinan. Vi bunkrade mat och gjorde i ordning båten så att sönerna Johan och Fredrik kunde bo där. Dottern Sara med sambo Robert och barnen skulle bo på hotell. Vi hann även med en promenad runt i stan. Pointe-à-Pitre är väl inte världens vackraste stad men det är ändå kul att gå runt och kolla in platserna man besöker. Guadeloupe tillhör fortfarande Frankrike så här är det Euro, baguetter och croissanter som gäller. Ska man resa hit får man byta till inrikesflygplatsen Orly när man kommer till Paris. På Guadeloupe kan vi också ha på roamingen i våra telefoner för det är samma taxa som i EU så här kan vi surfa på nätet i princip som hemma. Skillnaden är att hastigheten inte kommer i närheten av den hemma.

Barnen landade och det var så kul att få träffa dem igen. Särskilt kul var det att träffa barnbarnen igen. Vi flyttade till en ankringsplats nära hotellet, badade och gjorde små utflykter. Första kvällen tog vi taxi till en restaurang i marinan för att fira Sara som fyllde trettio. När vi skulle hem visade det sig att det inte fanns några taxibilar. Alla slutade att köra klockan 7. En tjej som jobbade i en bar kom fram och sa att hon kunde köra oss. Hon gjorde verkligen en god gärning för hon fick köra två vändor fram och tillbaka till Le Gosier med sin lilla bil mitt i natten.

Efter en vecka seglade vi med alla ombord tillbaka till Iles des Saintes. Då bodde vi alla i båten en natt.  Johan och Fredrik tog promenaden upp till toppen medan vi andra solade och badade. Jocke och Fredrik dök och Johan fick prova på.

Dagen efter seglade vi vidare till Deshaies på norra Guadeloupe. Här flyttade Sara med familj in på hotell igen och den veckan hängde vi också på stranden eller vid hotellets pool.

img_3857
Vår rastaman som plockade upp oss när vi liftade

Vi liftade tillbaka till båten en dag. Cecilia försökte med säkert 50 bilar men ingen stannade sedan slängde Jocke ut tummen och första bilen stannade. Det var en rastakille med fullt av kartonger i baksätet som Cecilia fick sitta på. På kvällarna sågs vi vid olika restauranger.  En dag gick vi en promenad med Johan och Fredrik längs en bäck som slingrade sig upp i djungeln. Även här blev det dykning för Fredrik och Jocke. Sista kvällen åt vi på en restaurang som heter Poisson Rouge som ligger en bit upp i bergen. Vi tänkte att det bara var en kilometer att gå så vi promenerade dit. Problemet var att det var en kilometer i 45 graders vinkel uppåt så vi var riktigt varma när vi kom fram. Den där duschen innan vi gick kunde man ha hoppat över. Väl framme så var restaurangen riktigt fin och vi fick ett stort bord med en fiskdamm i mitten. Utsikten skulle också vara fin men det var kolsvart så vi såg inte så mycket av den. Maten var jättegod och vi var väldigt nöjda. När vi skulle hem så skjutsade restaurangägaren oss med sin bil. Han var väldigt förvånad att vi hade promenerat dit. Det var det ingen som brukade göra. Ni kunde ha ringt så hade jag hämtat er sa han. Men det var ju så dags att säga det då.

När barnen åkt hem seglade vi vidare till Antigua och nästa besök. Cecilias syskonbarn, Hanna och Olivia skulle komma och vara med i två veckor. Vi lade till i Jolly Harbour Marina och hann precis med att tvätta och bädda om innan de kom. Dagen efter gick vi till Carlisle Bay och solade och badade.

Vi tyckte att det var lite rulligt för att sova där så på eftermiddagen gick vi vidare till Falmouth. Där ankrade vi precis bakom båten Delos som vi följt på Youtube i många år. Vi tog jollen och åkte och hälsade på våra kompisar Mia och Andy som vi visste låg här med sin nya båt Icebear. De skulle segla iväg dagen efter så det var kul att hinna se dem. På tillbakavägen passerade vi Delos. Karin stod på fördäck och yogade så vi åkte bara förbi. Vi ville inte störa, de får nog många besök ändå. Men det hade varit kul att tacka för all inspiration som vi fått. När vi skulle lätta ankar så var Andy och Mia vid Delos och snackade. De är kompisar sedan tidigare och har seglat till Svalbard tillsammans. Vi vinkade hejdå till dem alla. Det var kul att få se Delosgänget som man har följt i så många avsnitt. De har varit en stor inspirationskälla till att komma iväg på långsegling.

Vi gick för motor mot vinden till Green Island. Här ankrade vi vid revet med hela Atlanten utanför. Revet gör att vågorna bryter så man ligger lugnt och fint för ankar här. Det var många som kitesurfade för förutsättningarna är verkligen bra. Jämn och fin vind och inga vågor gör att det är perfekt. Här stannade vi i några dagar. Jocke hade dykskola med Hanna, Olivia och Cecilia. Ingen av dem hade dykt med tuber tidigare men när dagen var slut hade de alla varit nere på ett par meters djup. I viken låg motoryachten Anna som ägs av en rysk oligark. Han hade nät kring fördäck och där fanns en fotbollsplan. Han äger tydligen FC Monaco så han behöver kanske träna ibland.

Barbuda var vårt nästa mål. Vi fick en fin segling dit och hade två stycken Mahi Mahi på kroken men tappade tyvärr båda när vi skulle få upp dem. Vi ankrade vid Cocoa Point i det mest turkosfärgade vatten som man kan tänka sig. Sköldpaddor simmade omkring bredvid båten och sandstranden var otroligt vit men skimrade lite i rosa där den blöttes av vågorna. Vi var ett tiotal båtar som låg här så det var gott om plats på den milslånga stranden. Kort sagt ett litet paradis.

På eftermiddagen samlades besättningarna på stranden för en sundowner. Det var folk ifrån USA, Kanada, Nya Zeeland och så vi från Sverige. Det var kul att höra om de andras planer och var de hade varit tidigare. Solen gick så småningom ner i havet borta i väster och vi åkte ut till båten igen för middag.

Efter några dagar vid Cocoa Point flyttade vi oss till Low Bay som ligger mitt på västra sidan av ön. Här var sandstranden ännu längre och vi gick så nära som vi vågade och ankrade på 3,5 meters djup alldeles själva. Vi såg några master på håll så helt ensamma var vi inte. Vi hade också gått förbi och sagt hej till den norska båten Alizé som vi träffat några gånger tidigare. Vi bestämde att de skulle komma bort till oss dagen efter för en gemensam sundowner på stranden. När vi ankrat badade vi och tog sedan en tur med jollen in till Codrington som är huvudort på Barbuda. Barbuda drabbades hårt av orkanen 2017 och hela ön evakuerades. Cirka åtta hundra personer har nu flyttat tillbaka. Spåren efter orkanen syns tydligt. De flesta husen är skadade eller är helt förstörda. På Barbuda strövar hästar och åsnor fritt och runt husen finns staket för att stänga dem ute. Ön ägs av de som bor där och det finns få hotell och bara ett litet flygfält. Nu är pressen hård på befolkningen att sälja mark för att få in pengar till återuppbyggnaden. Stora företag och rika personer med bland annat Robert de Niro i spetsen vill bygga resorts och sälja tomter. Det vore så synd om det skulle byggas på de idag helt tomma stränderna. Ett paradis skulle förloras men det kanske är tidens gång.

Vi hade fått tag på George Jeffrey som bor på Barbuda och jobbar bland annat med att visa fregattfågelkolonin. Kolonin med fregattfåglar ska vara den största i världen och enligt guideboken var George den bästa så vi var glada att kunna boka en tur med honom. Han kom och hämtade oss på andra sidan av stranden med sin båt och så åkte vi in i den stora lagunen. Där bland mangroven häckar fregattfåglarna. För att locka honor spänner hanarna upp brösten så att det blir som en stor röd ballong. Häckningsperioden var nästan slut men vi såg ändå ett antal hanar med röda bröst. Ungarna satt i sina bon och väntade på mat som föräldrarna kom med. Mitt bland mangroven, långt ifrån staden, låg det en stor container. Den hade flugit dit med vinden under orkanen. Det är svårt att förstå hur starka orkanerna är. De värsta stormar som vi har hemma är ingenting i jämförelse.

Vi stannade vid Low Bay i några dagar och avslutade med en sundowner på stranden med Alizé. De skulle sedan segla vidare till St Martin och vi seglade tillbaks till Antigua.

Vi seglade tillbaka till Antigua och besökte först huvudstaden St John´s innan vi seglade till English Harbour.

img_4204
Vi har lagt till med jollen bredvid kryssningsbåten

I St John´s ligger kryssningsfartygen tätt så vissa dagar är det fullt med kryssningsturister. Staden har anpassat sig så att det finns ett helt kvarter med affärer som är riktade till dessa. Smycken, sprit och diverse modeklädesbutiker trängs på gatorna. Inget som vi var ute efter så vi ledsnade rätt snabbt.

Vi gick mot södra Antigua och passerade världens största segelbåt för privat bruk. A heter den och ägs av en annan rysk oligark. Den må vara störst men är inte världens snyggaste tycker vi

dsc_6386
S/Y A

I English Harbour var det trångt men till slut hittade vi en ankringsplats som var okey. Här stannade vi i ett par dagar innan det var dags för tjejerna att åka hem. Då la vi till inne i marinan. Vi sa hejdå till Hanna och Olivia och de åkte hem till Sverige i tron att vi inte skulle ses förrän till sommaren. Tänk vad fel de hade. 12 timmar efter att de hade landat i Sverige landade vi också där. Vi flög hem i hemlighet för att gratulera våra pappor som bägge fyllde 80 år. Gissa om de blev överraskade när vi dök upp på födelsedagsmiddagen där alla samlats.

4 reaktioner till “Guadeloupe, Antigua och Barbuda

  1. Härligt att få följa er och så väl dokumenterat
    Kram

    Gilla

  2. arne hallberg 11 april, 2019 — 08:37

    HEJ barnen o barnen o Bliss!!!
    Trevligt att höra om livet på Biss. Här kommer det en snökanon just nu. Det finns väldigt fin fåglar i ERA trakter, samt en vacker åsna. Ett TV -program här har en svensk tjej deltagare som är vm-mästare i fridykning ca 100 meter tag en kurs av henne. Ett av mina finaste frimärke fick jag i 10-årsåldern från Dominica. Nu är det en pojke kvar till öfre medelåldern är passerad för pojkarna. Ät och drick måttligt, men det är bra att gå mycket. Vitsippor o blåsippor är framme här nu. Det var en 57-fotare på mässan pris ca 20 mille. H&R, PoA funderar.
    Hej då vi hälsar Guldlock

    Gillad av 2 personer

  3. Härliga bilder, Lucas önskar mer bilder på sköldpaddor och Elvira vill ha på söta grisar, inte på ”fyllesvin” 🙂 har precis varit uppe i Grövelsjön i en vecka och jobbat, kan inte få nog av snön och naturen i vinterskrud, var molnfritt i 5 dagar så näsan lyser röd. Ta hand om er och naturen, många kramar från Väddöborna

    Gillad av 2 personer

    1. Härligt med Grövelsjön! Spana in nästa blogginlägg, en liten sköldis är med men vi har inte sett några grisar. Hälsa hela familjen! Kram från oss

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close